Är det jag som är klantigast eller?

I Lördags stressade jag som en tok hela dagen för att få pärlan fin till bilträffen på kvällen. For hit och dit och ordnade och donade, tvättade och putsade. Sist av allt, fastän jag egentligen inte hade tid, så skulle jag prompt byta lamporna i positionslyktorna. Ja där står jag då och pillar, tar av mig solglasögonen för att se bättre för den vänstra lyktan jävlades med mig. Skruvar fast allting, tar reda på verktygen och smäller igen huven. KRAS! jahapp, och vad var det om inte mina solbrillor? Man ska inte lägga saker under huven... Ett par glasögon mindre då.

Och nyss tittade solen fram så jag drog ner persienn lite i vardagsrummet och gick och diskade. När jag kom tillbaka upptäckte jag att de hängde lite snett och skulle rätta till. Såklart drar jag i fel snöre så de tunga träpersiennerna dimper ner med världens fart på min lampa som spricker. Suck...varför skulle jag bry mig om den där sneda persiennen? Jag bryr mig ju aldrig annars, och jag lovar att den hängde kanske bara 2cm längre ner på ena sidan...och då måsta jag gå dit och pilla ja då.
Vad kommer att hända härnäst?

Som tur är har jag presentkort på wahlins och jag har gått och spanat efter en lampa där men har inte vetat riktigt vart jag skulle ha den. Men nu är man ju en lampa fattigare så det är väl bara att pallra sig dit och inhandla en ny då. Eller bara en skärm, har ju ändå lampfoten kvar. Måste ju se det positiva i det hela..hehe