Hälsingemål

Något som fascinerar mig mycket är språk.
Varför säger man till exempel "I didn't do nothing" på engelska när man ska säga "jag gjorde ingenting" ?
Översatt rakt av blir det jag gjorde inte ingenting...jag skulle vilja säga I didn't do anything....
Men mest av allt är det dialekter som fascinerar mig och jag älskar att prata om min egen dialekt - hälsingemålet. Det är rätt fult (eller furt som vi säger) men ändå lagom norrländskt och alldeles underbart härligt.

Det är också intressant hur man anpassar språket beroende på vem man pratar med. Pratar man t.ex. med en stockholmare så blir språket mer rent och likt rikssvenskan för att över huvud taget bli förstådd :)
På jobbet försöker jag också tona ner dialekten lite. Medans den blir värre om man t.ex. pratar med äldre människor. Allt utan att tänka på det.

När jag gick högskolan så fick jag några slag i ansiktet när jag fick tillbaka mina skrivna uppsatser med understrykningar av ord som läraren inte förstod. Jag hade alltså gått runt hela livet och trott att de orden var 'riktiga' ord men att de i själva verket var 'påhittade' dialektord som inte fanns. Vilken chock! Vem vet hur många ord jag strör omkring mig som i själva verket inte finns? Ibland har jag även svårt med formuleringar av meningarna när jag skriver så jag kan förstå om ni ibland tycker att jag uttrycker mig konstigt, men jag försöker :)

Trots att jag försöker undvika dialekt när jag bloggar så kan det alltså tydligen dyka upp konstiga ord och meningsuppbyggnader utan att jag är medveten om det. Därför tänkte jag bjuda på en liten ordlista på saker vi brukar säga häromkring :)
Blev inspirerad av en facebooksida jag nyligen hittade där människor får posta typiska dialektord...mycket underhållande måste jag säga. Vissa ord förekommer även på fler ställen i vårat avlånga land och vissa finns säkert med i ordlistan, medans andra ord är väldigt lokala. Läs och lär :)


Hälsingska A-Ö:

Annerschia - andra sidan
Backen - marken
Bakaför/hitaför - bakom/framför
Belönn - ork, lust (jag har inte belönn att göra det just nu)
Branog - ett förstärkningsord (ex. choklad är gott! Men braaaanog!)
Bresa - sära
Brydd - förvånad
Bös - småskräp
Butta - putta
Dan borshti - där borta
Dövven - dövven i huvudet, tjock i huvudet....vid förkylning
Durra - vibrera
Däg - dig
Far/fara (nu far vi) - åker/åka (nu åker vi)
Fessig - feg
Fejs(Fôjs) - Ladugård
Flurig - rufsig (i håret)
Flötigt (flötig pizza) - fet pizza
Flokigt - svåröversatt.....trassligt, förvirrat, tokigt... säg gärna till om ni har en bra förklaring
Färra - darra
Fôggel - fågel
Föga ?!  - Aldrig, knappast
Förnsh - förrän
Frössen - frusen
För - förr

Gånt - Går inte
Gona (gona te sig) - mysa, ligga och dra sig
Grana - granen
Görle/le - less, trött på något
Hanses - hans
Hösig - slarvig
Huggvill - glömsk, yr
Hunn - hund
Häla/häler - man fryser inte (ex. jag häler att gå ut i t-shirt)
Hä/häva/hävft - lägga/lagt något någonstans eller hä på tv:n (knäppa på tv:n)
Ijonst [ijånst ]- för en stund/ett tag sedan
Ilag - tillsammans
Imöra - imorgon
Jaar/jaarboa - järn/järnhandeln
Jollig - fjantig, löjlig
Jussôm - liksom
Jette - måste
Jetta inte - tordes inte
Karoscha - resår, man ha dålig karoscha i byxorna
Kuse - småkryp, insekt
Kuta - springa snabbt
Kuckerella - sädesärla
Kareta (full kareta) - full fart
Kvamna - svimma
Klöpp/klöff - klippte
Körsha [kööscha] - kyrka
Körv - korv
Lagrann - petig
Lamä - tillsammans med (lägg den lamä de andra)
Luva - dra någon i håret
Lär/läre - måste
Läka/läker/läckte - läcka/läcker/läckte (ex. kranen läker vatten)
Majkasa - majbrasa, våreld
Mola - proppa i
Mysche - mycket
Na/ra - henne/hon
Nåscht - någonstans
Ohappa - att göra något utan att det var meningen, i ohappa
Packethållare - pakethållare
Pannlapp - grytlapp
Pära/pärer - potatis/potatisar
Pörsa [pöösha] - pölsa
Rul - ett rul - huller om buller ex. sladdar som ligger i ett rul
Sinnig - arg
Schöjs - kväljas typ
Sulla - kladda
Syta - ha ett litet barn i knät
Seckla - dreggla
Sova över - försova sig
Stinn - mätt
Stöss - förvånad, överraskad
Säckel - dreggel
Siiru nå? - Ser du något?
Sen't nå - Ser inget
Sjalur - förbryllad, fundersam
Snöga - snöa
Stocka - blanda (kortlek)
Stutt (köra stutt) - stopp, om man kör cykeln i en sten, så körde man stutt i stenen
Svarsht - svart
Te - till
Tjotta - toalett
Tjula - tjuta, pipa
Täckt - åker
Tröck - tryckte
Töcken en - vilken en
Trussa - traska i snö
Vaarst - varmt
Vars nårs [vars nåsh] - vart då?
Öcken - vilken
Örska [öschka]- orka
Örsa [öscha]- bråka, tjata, vara jobbig. En jobbig person är ett örslås

UTTRYCK
Få främmande - få besök

Vi är alltid 'på' när vi är någonstans: på stan, på byn, på skolan, på affären...vi kan också hitta på någon när vi hittar någon, ex: jag hitta på mamma när jag var ute å gick.

Det känns så ut, det lät så ut - det känns så, det lät som så

Gå i säng - gå och lägga sig

Vi sätter "e" i slutet av meningarna men uttalas mer som "ä". Vi har inte det vi e, det var inte så e, jag vet inte ja e...

Vi upprepar oss: jag sa det jag, du ville det du, dom gjorde det dom..

Vi använder singular form av adjektiv för att beskriva något i plural: "Vi är snygg" (snygga)

Ute på bron är för oss något som jag faktiskt inte vet vad det egentligen heter. Farstukvist? Farstubro? Trappan utanför ytterdörren iallafall, ingen bro som går över vattnet :)

Här har vi inte en liter mjölk, vi har en mjölkliter och så knäpper vi kort med kameran istället för att ta ett kort.

'rk' och 'rs' blir ofta sj-ljud för oss: svart - svascht, stark - staschk

Istället för att försova sig så sover vi över

vi säger hejdå när vi ses (oftast äldre människor)

Vi ändrar på slutet av verb från -ar till -er:
tittar - titter
målar - måler
spikar - spiker
spelar - speler
fiker, hopper, träner...

 
På bilden: En la'a ute på täckta
 
MENINGAR 

A're ä tu' man ha' snus mä'sä - ja det är tur man har snus med sig.

Dan borshti vi körsha - Där borta vid kyrkan

ôcken äre sôm ha klöfft däg da? - vem har klippt dig då?

Skunte på skiva du e? Skulle inte du på fest?

På annerschia täckta - på andra sidan åkern

Va ä dä fö la? = Vad är det för någonting?

Haru skette i böxan? - Har du skitit i byxorna?

Hä gånt - det går inte

Ränna in genom dörhöle - springa in genom dörrhålet

 
 

Kommentera om ni har något att tillägga för listan kommer med all säkerhet att uppdateras.
Berätta gärna om du har något favoritord eller uttryck :)

Ni kommer att hitta detta inlägget i menyn på bloggens startsida under "Hälsingemål".

#1 - - Caroline:

Hihi vilket roligt inlägg! :) Jag använder måånga av de angivna orden :D Sällan i skrift dock ^^

Svar: Kul att inlägget gillas :) Jag försöker att inte använda orden i skrift, men ibland gör jag det utan att vara medveten om det :)
★ Cochise

#2 - - Svante:

Roligt inlägg! Känner igen väldigt mycket :-) En del ord som du beskriver som dialektala är dock bara äldre svenska, som kanske inte används så mycket i andra landsändar. Dialektala är de alltså inte riktigt. T.ex:
Fara
Föga
Le
Huggvill
Ijånst
Jollig
Kareta
Lära
Majkasa. Kase betyder typ brasa
Ohappa
Pannlapp. Som i stekpanna.
Stinn. Betyder ursprungligen bara "full", men har historiskt kommit att syfta på magen.
Stocka (ett specifikt sätt att blanda kort)
Täkt (utan c). Jämför vattentäkt.

Svar: Tack för din kommentar, alltid roligt att veta mer om bakgrunden av orden :)Roligt med ordet "stinn", kommer nog säkerligen tänka på ordets rätta betydelse varje gång jag är mätt hädanefter :)
★ Cochise

#3 - - Lena:

Flokig... Brukade vi använda för att i tal i kollegiet beskriva patienter som var överhuvudtaget lite virriga. "Ho ä litt flokig" :-)

Svar: Det kan jag tänka mig var ett bra ord att använda då :) Roligt att höra :)
★ Cochise

#4 - - anders:

Kul!
Ett uttryck minna föräldrar och mormor brukar svänga sig med är "hejjan å dan". Det används med en frågande ton när någon gör något ovanligt sent. Ex: Skaru ut å cykla hejjan å dan?
De är dellbor.