r.i.p Roar

Jag har haft det på känn ett tag och igårkväll gick jag och la mig med en olustig känsla i kroppen. Och mycket riktigt, idag när jag skulle titta till Roar och ge honom mat hittade jag honom insomnad nere på botten av terrariet.
Min fina lilla Roar...
I nästan 8 år har jag fått ha dig här hos mig och trots en tuff start i livet så har du varit en liten kämpe.
Nu har du fått återförenats med din Litchi


 ♦ Vila i frid
 

Länkar till ett inlägg om bästaste Roar som ni kan läsa här.

Småfilmer från Roars liv ihopklippt till en film:
 


Det kommer bli tomt här hemma nu
 
#1 - - AktivaDagar:

Man får beklaga... Det blir stort tomrum när husdjur lämnar jordelivet...

Svar: Tack <3Ja det blir det verkligen. Det känns lite speciellt med Roar för han var mitt första egna husdjur som jag skaffade i vuxen ålder och han har fått hänga med i mycket av det som hänt i mitt liv. Även om han "bara" var en ödla så hade han en stor personlighet och han kommer att bli saknad.
★ Cochise

#2 - - Johanna:

Va söt han var! Så sorgligt när de små liven går bort, men det är ju så. Det vet man ju när man skaffar dem. Men ändå, saknaden blir enorm! Jag hade en kanin när jag var liten som blev 8 år, som jag grät när han gick bort! Och nu kan jag inte tänka mig ett liv utan min hund och katt, men den dagen kommer ju, det vet jag. Usch så sorgligt.

Svar: Tack snälla för din kommentar! Ja han var hur söt som helst och med så stor personlighet! Ja man vet ju att den dagen kommer att komma, men det gör det ändå inte lättare när den väl kommer. De lämnar efter sig ett litet tomrum <3
★ Cochise

#3 - - Linn:

Beklagar förlusten. Roar var verkligen fin, Jag vet hur tomt det blir när ett älskat husdjur går bort.

Svar: Tack <3
★ Cochise

#4 - - Liie:

♥ ♥ ♥ !