Dagens fundering

Det här slår jag vad om att alla har varit med om både en och två gånger. Man är ute på byn eller var som helst där man träffar på en bekant och ställer sig för att växla några ord. När man sen ska skiljas åt säger man hejdå och så visar det sig att man börjar gå åt samma håll....hur fult är inte det? Och aningen småjobbigt om ni frågar mig.
Dagens i-landsproblem?